2015-06-29

Konsten att vara tandlös

Tycker synd om mig själv idag. För jag har dragit ut en tand. En stoooor tand. Med en rot som tydligen inte var rak. Som gjorde att såret i munnen blev så stort att det behövde sys.

Så nu sitter jag här. Med en ömmande kind. Och ett jätteläskigt sår i munnen. Som kan börja blöda lite sporadiskt kommande dagarna. Och göra ont. Och få min kind att svullna upp.

Det är synd om mig.

Slut.

2015-06-24

Konsten att stressa

De senaste åren har jag lärt känna mig själv rätt bra när det kommer till vart mina gränser går gällande stress. Mina tre år i NärS (och även hela Kanada-vistelsen), samtidigt som jag pluggade, testade min stresstålighet rejält och jag har efter det börjat förstå vilka situationer och kombinationer det är som gör mig stressad.

I och med detta har jag också blivit mycket bättre på att känna igen varningssignalerna för när jag närmar mig bristningsgränsen. Och det är ju jättebra! Men jag har dock börjat inse att även om jag känner igen varningssignalerna, så har jag ännu inte än kommit på hur jag ska hantera situationen alla gånger.

Tidigare har sakerna som skapat stress varit saker jag på ett eller annat sätt valt själv. Det har varit frivilliga uppgifter, sociala aktiviteter och saker som egentligen inte påverkar någon annan än mig själv. Och därmed saker som varit relativt enkla att ta sig ur rent praktiskt (även om det varit svårt mentalt till en början). 

Men de senaste veckorna är det jobbet som börjat skapa stress. Och jag har börjat märka av varningssignalerna. Men till skillnad från tidigare så räcker det inte med att jag ser varningssignalen och kan säga "okej, men då slutar jag med den här grejen som gör mig stressad så kommer stressen släppa efter en stund". För jobbet kan jag ju inte bara släppa. 

Så jag måste komma på vad som är lösningen när jag hamnar i en situation som gör mig stressad, men som fortfarande måste hanteras. För just nu känns det som att jag ser situationen. Jag ser varningssignalerna. Jag ser vad det är som gör mig stressad. Men jag vet inte vad jag kan göra åt det. Situationen ser ju ut som den gör.

Jag måste hitta ett sätt som gör att jag kan fortsätta hantera situationen, men utan att bli stressad av det. Eller snarare, hitta ett sätt som gör att jag kan hantera stressen så den kan ligga på en sån nivå att den inte påverkar mig negativt.

Kreativitet är nyskapande problemlösning.

2015-06-22

Plana ut

22 juni. Idag har det gått exakt 5 månader och 2 dagar sen jag började jobba på C. Och i ungefär 5 månader och 2 dagar har jag mått hur bra som helst. Bergochdalbanan har åkt upp-upp-upp och det har varit lyckorus efter lyckorus.

Men börjar känna att det kanske börjar vända lite smått. Inte så att jag börjar må dåligt. Inte under några omständigheter. Men kanske är det så att bergochdalbanan börjat plana ut lite. Kanske är det så att vardagen börjar bli en vardag igen.

Om fyra veckor har jag semester. Tre veckors semester. Många tycker det är lite. Inte jag. Har inte känt något behov av semester faktiskt. Förrän nu. Nu känner jag att det ska bli ganska skönt. Skönt med ett litet avbrott. Och tror tre veckor kommer bli alldeles lagom. Tre veckors "miljöombyte" från vardagen så kommer jag vara tillbaka på topp sen i augusti igen.

För så är det ju med bergochdalbanor. Efter topp kommer dal och efter dal kommer topp. Och nånstans däremellan planar det ut.