Nedräkningen har börjat återigen

Har precis fått reda på att en ny bok av en av mina favoritförfattare är på väg; The Rogue av Trudi Canavan. Den femte maj 2011 är release-datumet och jag förstår inte hur jag ska kunna vänta! Vill ha nu, nu, nu! Ännu värre är egentligen att när jag väl har läst den kommer det ta ännu ett år innan fortsättningen kommer och då kommer det var ännu mer outhärdligt att behöva vänta. Egentligen borde jag vänta tills båda har släppts så jag kan läsa båda två på raken. Men det kommer jag ju inte att göra. Ack vilket i-landsproblem...

Första advent

Julmusik spelar i högtalarna. Pepparkakor och julmust står framme redo att ätas och drickas. Julsakerna är framtagna ur källaren och kommer snart lysa upp vårt hem. Julen är här...

Ni kan se det här som flera statusuppdateringar

--> Sitter med tårar i ögonen och tittar på CNN heroes. Vilka otroliga människor det finns ute i världen. De ger mig hopp om att världen kan bli bättre, och att en människa kan göra så mycket. 

--> Jag fick VG i biologi B, wohoo! Tre och ett halvt år efter gymnasiet, det var verkligen på tiden. Nu är frågan vilket ämne jag ska ge mig på härnäst...

--> Two weeks down, four to go. Ni får stå ut med att mina SMS inte innehåller å-ä-ö ett tag till, men jag håller tummarna varje dag att min iPhone ska dyka upp tidigare än väntat. Det stod ju trots allt att leveranstiden var "upp till" sex veckor.

--> Förra veckan sa jag upp mig på V och i januari blir det jag som sadlar om och lämnar baren för att ställa mig bakom dealerbordet på kasino istället. Med nytt år kommer nya utmaningar, och det är precis så vi vill ha det. Eller hur?

Ni kan se det här som en statusuppdatering

Vrålhungrig, men inte kan man gå och laga mat när det är Bounce på TV.

Migrän?

Har precis läst på lite om symptomen för migrän, och jag undrar om det inte är det jag har. Fick huvudvärk igår efter jobbet och den har inte tagit nåt uppehåll än.

Jag har aldrig riktigt vetat hur det ska kännas för att huvudvärken ska kallas just migrän, jag har alltid trott att det varit spänningshuvudvärk jag haft när jag känt så här. Men vissa symptom som vårdguiden säger är tecken på migrän; pulserande huvudvärk, ljud- och ljuskänslighet, att den kan vara upp till tre dygn, de stämmer alla in på mig. När jag tar alvedon fungerar det bara korta stunder, om det ens fungerar över huvudtaget (idag har det inte gjort det, även fast jag tagit fyra tabletter). Och majoriteten av gångerna när jag får sån här huvudvärk är det efter att jag haft en stressig vecka, eller när jag får lite extra ledigt från jobb eller livet i allmänhet, det är tydligen ofta då man får migränattacker; när man "slappnar av". Tydligen har även 70% av dem som får migrän någon nära släkting som också får det (hej storasyster).

Nu är frågan, vad ska jag göra med den här uppenbarelsen? Jag, fröken Caroline, får migränattacker. Hur mycket hjälper det egentligen att ha fått en "label" på min huvudvärk?

Jag kan ju till att börja med gottta mig i att det inte är så illa att jag blir illamående och kräks i alla fall, som tydligen många gör. Sen tänker jag nog testa på att investera i sån där speciell medicin mot just migrän, funkar det så är ju det hur bra som helst, då slipper jag gå runt i flera dagar med ont i huvudet som jag gör nu. Men förutom det finns det inte så mycket annat att göra än att fortsätta leva på som vanligt och hoppas att attackerna inte dyker upp alltför ofta.

Trouble in Paradise?

Så här kan det se ut när jag och Steve bråkar här hemma:

Nä, nu får det vara nog!

Man vet att det är dags att gå och lägga sig när man tittar på det man skrivit och hjärnan står helt stilla. Inte ett ord tas in och inte ett ord kommer ut. Så kan man inte ha det när det är en labraport som ska skrivas. Så nu får det vara nog, jag går och lägger mig!

Procrastinate much?

Jag bloggar väldigt sällan nuförtiden, men när det är dags att sätta sig och plugga då kommer man plötsligt på hundraelva saker man vill dela med sig av här på bloggen. Kan ni svara på hur det kommer sig?

Bättre sent än aldrig

Klockan 22.30 sätter jag mig för att plugga ikväll. Bra där Carro!

Efter en extra lång dag med läkarbesök före jobbet, somnade jag i soffan direkt efter middagen ikväll. Hur skönt som helst! Men kanske inte det smartaste när det var meningen att jag skulle plugga hela kvällen då jag har slutprov nästa vecka. Men, men, bättre sent än aldrig eller vad är det man brukar säga? Så nu har jag laddat med te och choklad och är redo att sitta här ett par timmar. Vilken tur att jag inte börjar förrän klockan tre imorgon! Ibland är det bra att ha kvällsjobb.

Kära mamma

Häromveckan gick jag in i disken på jobbet, där killarna alltid lyssnar på musik, och kom på dem med att lyssna på Karlavagnen på radion. Japp, de "coola" disk-killarna som knappt förstår svenska satt och lyssnade på P4:s radioprogram Karlavagnen när de jobbade. Precis som du och jag brukade göra på landet för tio år sen innan vi skulle gå och sova. Och jag kom på mig själv med att tänka "Åh, det här måste jag gå hem och berätta för mamma!"

Men just det...

Det går inte.

Du är ju inte här.

Och att berätta det för någon annan är inte samma sak, för ingen skulle förstå och uppskatta det på samma sätt som du. Ingen förstår eller uppskattar nånsin nånting på samma sätt som du...

Men i hopp om att du kanske kan läsa det här, på ett eller annat sätt (let's face it, om de inte har internet-uppkoppling i himlen tycker jag du lika gärna kan flytta tillbaka) så skriver jag ner det här. Och hoppas att påminnelsen om våra otaliga somrar på landet gör dig lika glad inombords som de gör mig.

Söndagsmyyyyys

Kärleken är på väg hem från jobbet och jag tänker överraska honom med massa tända ljus, en fördrink innan maten och en skitsnygg flickvän som inte alls ser ut som att hon legat och slappat hela dagen.

(Vi får hoppas att han inte läser det här på tåget på vägen hem...)

Varvar ner...

Efter en hetsig kväll på jobbet är det så skönt att få komma hem och bara varva ner. Koka te, glida in i pojkvännens alldeles för stora t-shirt och slänga sig i soffan med datorn i knät.

Kvällen har varit krävande på humöret och vad som skulle varit ett fyra-timmars glidarpass, blev istället ett sju-timmars stängningspass. Inte för att jag har något emot att jobba över men när folk inte beter sig som folk och allt man vill göra är att stänga, är det lätt att irritationsnivån stiger. (Tur att jag hade Tess med mig så vi kunde beklaga oss till varandra.) Jag satsar på en bättre morgondag istället då jag stänger återigen.

Nu tror jag det är dags för mig att krypa ner under täcket och sussa lite. Man kan ju inte sitta här hela natten liksom!