Dan före dan före dan före dopparedan

Fjärde advent idag. Har tillbringat denna advent i sann söndags-anda. Det vill säga jag har diskat, städat, handlat och sen hunnit med en snabb fika med syster. Och nu går julmusiken på repeat och jag ska fixa lite kort till sista julklapparna och sen kommer jag vara super-mega-redo för julafton!

Det är så sjukt hur mycket stress som släppt sen jag fick beskedet från C. Tycker fortfarande mörkret är extremt jobbigt och energinivån är låg jämfört med om det skulle varit vår eller sommar. Men all ångest och press är som bortblåst! Jag går bara runt och njuter av att vara ledig varje dag samtidigt som jag räknar ner dagarna tills jag får börja jobba.

Imorgon ska jag förhoppningsvis träffa Nakita, vilket ska bli jättekul då det var eeeevigheter sen vi sågs. Kaffe och tjejsnack känns som ett ypperligt sätt att börja julveckan. Sen på tisdag ska jag sova hos Åza så blir det en heldag med henne, W och killarna på julafton - ska blir hur mysigt som helst. Sen står jobb på schemat på juldagen och på lördag ska jag och Negar gå och se Benkes dansshow Play. Stop. Rewind. Jag har en toppenvecka framför mig helt enkelt.

Ny vecka, ny säsong, ny energi

Sitter här med How I Met Your Mother i bakgrunden och ska snart gå och sova. Efter en otroligt skön helg är jag redo för en ny vecka. En vecka utan stress, utan förkylning och utan vinter. Istället tänker jag fylla veckan med energi, solsken och massa massa vårkänslor. Känns som att jag äntligen har blivit mig själv igen efter den här stressfyllda vintern. 

Och det tänker jag fira med ett par nya skor! Hittade snyggaste skorna på Din Sko igår men köpte dem inte då jag har lite tajt med pengar den här månaden. Men nu tänker jag, screw it! Det är dags för mig att ta den här våren med storm och jag tänker minsann vara skitsnygg när jag gör det!

Släpp fångarna loss det är vår! (Ja, jag vet att det snöade idag, men det skiter jag fullständigt i. Nu har jag bestämt att det är vår och då är det banne mig det också.)

Carro-humor igen!

Plugg, powernaps och procrastination

I vanlig ordning när det är dags att plugga hittar man ju helt plötsligt så mycket annat roligt man kan göra. Typ sova. Typ blogga. Typ ta massa tyck-synd-om-mig-för-det-är-så-kallt-i-min-lägenhet-bilder (se nedan). Hur kommer det sig att det ska vara så svårt att bara sätta sig ned framför datorn och skolböckerna och bara skriva det man måste skriva. Det är samma visa varje gång. Och ändå vet man ju att det måste bli gjort. Eller kanske framför allt det kommer bli gjort. Så varför inte bara göra det på en gång och korta ner ångesten med några timmar/dagar? Men nej. Det hade ju varit för lätt. Så kan vi ju inte ha det. Hade jag pluggat psykologi skulle det här mycket väl kunnat bli ämnet för min C-uppsats. Procrastination. Vi skulle behöva ett ord för det på svenska. Eller jag skulle behöva det för det är ju jag i så mycket nötskal det bara går. Caroline, the Queen of Procrastination! (<--- Fan, vilket babbel!)

Brrr...

Nyvaken efter en eftermiddagslur och det är svinkallt i lägenheten! Morgonrock, vantar och mössa på. Tevatten på gång. Elementen på högsta värme. Jag vill till Thailand nu!

Vinterkaos

Det var meningen att jag skulle sitta barnvakt åt M och W nu på förmiddagen. Det gick ju så där med den planen. Det började med att jag försov mig; Åza ringde och väckte mig klockan åtta (jag skulle varit där kvart i). Sen när jag väl klätt på mig och ätit frukost går jag ut och ser min bil begravd under cirka en meter snö. Men det var bara att börja skrapa (läs ösa bort snö). Mycket nytta det gjorde. Det slutade med att jag fastnade i snödrivorna på väg ut ur parkeringen och två målargubbar som råkade gå förbi fick hjälpa mig att få loss den. Och när jag säger få loss den menar jag putta tillbaka den in på min parkeringsplats, att ge sig ut på vägarna med den där bilen var bara att glömma. Så nu sitter jag här, insnöad (typ). Ingen bil att ta mig härifrån, alla bussar inställda och en jäkla massa försenade pendeltåg. Vi får se om jag lyckas ta mig in till stan idag, meningen är att jag ska träffa Alexandra klockan två men ser det ut så här så vet jag inte hur troligt det är.