7 dagar kvar

Klockan är snart halv elva denna nya måndagförmiddag och jag har redan varit vaken i över två timmar. Och ja, jag är ledig. Med absolut ingenting inplanerat förrän senare ikväll. Jag är uppriktigt förvånad över mig själv och att det var så enkelt att gå upp när klockan ringde tio över åtta.

Men så kommer det få vara nu den här veckan. För om inte mindre än sju dagar så börjar det nya livet. Arbetslivet. Nio till fem. Måndag till fredag. Inga undantag. Så för att det inte ska komma som en chock när jag behöver ställa klockan på 06 nästa måndag ska jag ta den här sista veckan av frihet och försöka få min kropp att inse att det är okej att gå och lägga sig före tolv på kvällarna och gå upp före åtta. (Även om tanken på att folk går och lägger sig klockan tio på kvällarna fortfarande känns helt absurd.)

Så uppgiften denna vecka är därför att ställa klockan supermegatidigt varje morgon, och faktiskt gå upp då, oavsett hur länge jag varit vaken kvällen innan. Så jag slipper gå runt som en zombie sen om en vecka och faktiskt kan vara lite trevlig och fokuserad på nya jobbet.

Och idag gick det alltså hur bra som helst. Har till och med hunnit vara ute på en morgonpromenad i snörusket: