2010-10-15

Dags att dra igång en strejk?

De senaste veckorna har jag kommit på mig själv med att tänka mer och mer på mina, och mina kollegors, rättigheter på jobbet. Jag har märkt att ju längre jag jobbar desto fler saker upptäcker jag att man borde göra (att ledningen borde göra) för att ta hand om de anställda.
Det är ett faktum att 98% av alla som jobbar på V sliter rumpan av sig för att göra ett bra jobb och 98% av oss gör det för en skitlön. Visst, det är restaurangbranschen vi jobbar i och den har aldrig varit speciellt generös vad gäller löner och förmåner, men då har man i alla fall haft dricks som väger upp för det. Jag fick min första dricks för en månad sen, då hade jag jobbat på V i åtta månader och dricksen jag fick låg på 900 kr. Om vi räknar lite närmare kan vi se att det blir lite över än en hundring per månad och det i sin tur blir ca 7 - 8 kr per arbetspass. 8 kr! Förstår ni hur lite det är??? På mitt förra jobb, som var en liten förortspub där det inte alls dricksades särskilt mycket fick jag ändå ihop en två- trehundra spänn en lördagkväll. Och nu när jag jobbar på ett mångmiljonföretag som finns i 40 länder över hela världen så får jag 8 kr per kväll. Det är ju helt sjukt!
Och nu går mina tankar så här; att om ett ställe som V, där orden "serviceinriktad" och "glädjespridare" är femtio procent av det de räknar som sin värdegrund inte kan ge sina anställda mer i lön, då får de banne mig se till att kompensera oss på nåt annat sätt. Man kan inte kräva att ens anställda ska gå runt och vara snälla och glada och trevliga och le hela tiden och alltid vara på sitt bästa humör om man inte hjälper dem och ger dem nånting tillbaka. Vad sägs om att erbjuda dem en massage nån gång i månaden för att lindra deras ömma kroppar som de sliter ut varje dag. Och varför inte fixa fram nåt bra erbjudande där de kan köpa bra arbetsskor och arbetskläder som gör att de inte behöver dra av flera tusen om året från deras redan låga inkomst på utslitna skor och kläder. Eller varför inte bara bjuda dem på ett par öl nån gång i månaden som tack för att de gjort ett bra jobb. Det kan inte vara så svårt. Eller?
Det är nästan så jag känner för att dra igång en strejk när jag sitter och varvar upp mig själv så här. Vad tror ni de skulle göra om de nästan 200 anställda på V helt plötsligt bestämde sig för att inte dyka upp på jobbet en dag? Jag tror inte ens vi skulle behöva gå så långt, vi skulle helt enkelt bara kunna sluta att vara glada och trevliga på jobbet ett tag så får vi se hur lång tid det tar innan gästerna börjar avta. Och när de slutar komma med sina fulla plånböcker, då kanske cheferna äntligen inser hur viktiga vi är för företaget och att det kanske skulle löna sig att värna lite mer om oss.

Nu när jag fått ur mig det där måste jag passa på att ge en mega-cred till alla mina underbara medarbetare på V. De kan vara de i särklass bästa kollegor en flicka kan ha (och pojke också förstås). Och jag är säker på att alla skulle hålla med mig när jag säger att den största anledningen till varför vi alla orkar stå där med ett leende på läpparna varje dag (eller ja, nästan i alla fall - vi är trots allt bara människor) är tack vare människorna vi jobbar med. Det är i alla fall ni som gör att jag orkar, och det tackar jag er för varje dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar